När man minst anar det kommer det fantastiskt klarsynta kommentarer från barnen. I morse medan vi gjorde oss i ordning, sa sonen helt apropå ingenting: "Mamma, livet går hela dagen." Så klok han är. Det är ju precis så det här. Hela dagen, i allt vi gör, pågår livet. Det är så lätt att tro att livet, det riktiga livet, är något som ska börja sen, sen när jag gått ner sju kilo, sen när jag får ett bättre jobb, sen när vi byggt om vårt kök, sen när barnen blivit lite större. Och så går vi och väntar på ett sedan, ett sedan som kanske aldrig ens kommer, och under tiden som vi väntar så pågår livet. Och en dag är det slut. Och då kanske det är som samma son sa häromveckan: "Tänk om hela livet är en dröm, och när man dör så vaknar man, i himlen."
Livet är kanske en dröm, men det är det liv vi har och det pågår här och nu. Tur att barnen hjälper oss att se verkligheten ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar