En vårdikt. Typ

Nu vänder jag nosen mot solen
och tänker att allt ska bli bra.
Livet är mitt,  livet är fritt,
och hur det ska va bestämmer jag.
Det susar och sjunger och prasslar och kryper,
runtomkring och inuti.
Livet är rörelse, livet är framåt,
livet är Skaparens fantasi.
Och där mitt i allt finns jag, du och vi.
Vi vandrar och vilar och väntar och skyndar
och gör våra liv varje dag.
Och hjärtat som slår och blomman som vaknar,
allt föds ur Guds andetag.