Dagar komma, dagar flykta

En alldeles vanlig lördag har passerat, en ganska bra sådan faktiskt. Klockan ringde visserligen 06.15, och även om jag inte har svårt att gå upp på morgnarna, jag tycker inte om att sova bort förmiddagen, så vill jag helst vakna av mig själv, i synnerhet på en ledig dag. Men nu är det ju som det är med sovandet och vakandet. Jag gick upp tog på mig en tröja och huttrade ut i kylan för att ta in tidningen. Det är ju en liten lyx ändå att få sitta en stund i lugn och ro (i nya fåtöljen såklart) och läsa tidningen. Efter en stund vaknade dock en av sönerna och jag fick hjälpa honom att få på TV:n. Det är ju så mycket bestyr med alla boxar och fjärrkontroller och allt vad det är.

Efter detta väntade ett 50-minuterspass på crosstrainern, min knarrande vän i källaren. Igår försökte jag köra en timme, men det var för tufft så jag´minskade med 10 minuter idag. Efter en halvtimme var jag på väg att ge upp och jag dealade ganska rejält med mig själv ett tag. Men på något sätt kom jag över den värsta "puckeln" och rätt som det var hade jag gått i mål och var riktigt nöjd med mig själv.

Efter frukost var det sedan dags att åka till simskolan med 6-åringen. Han gör inga stora framsteg, men idag doppade han huvudet riktigt bra. Alltid något. En sväng till affären på hemvägen för att fylla förråden, men så lite som möjligt eftersom jag i min händighet och bristande ekonomiska sinne lyckats slarva bort mina pengar...

Lunch, städning, en stunds läsning i fåtöljen (säg inget men jag blundade en liten stund), tvätt och mangling och sedan matlagning igen. Hjälpa 3-åringen att bada, sedan en mysstund i soffan med barnen, en film och popcorn. Nattning, mumintrollsläsning, och så började kvällscirkusen när den lille inte vill ligga i sin säng. Men han gav upp relativt tidigt trots allt, så halv nio kunde jag sjunka ner i soffan en stund med maken, och vi såg ett inspelat avsnitt av Hipp Hipp.

Sen var det dags för min krasslige livskamrat att ge upp för dagen, och jag hamnade här vid köksbordet med datorn. Har insett att det är lättare att hålla mig vaken här än i fåtöljen. Så nu har jag kompletterat församlingens begravningspastoral, och ska nog hnna påbörja någon av verksamhetsberättelserna innan det är dags för mig att få min efterlängtade sömn.

Ja så kan en lördag se ut, en alldeles vanlig dag med små sysslor här och där och plötsligt är dagen slut.

Nu är en dag framliden och natt tillstundar visst.
Från oss är solen skriden, bli när oss, Jesus Krist.
Ge oss en stadig tro och alltid oss bevara,
så att vi utan fara kan gå till nattens ro.

Sv Ps 187