Jag - ett konservativt fossil

För att vara en liberalfascist är jag häpnadsväckande konservativ ibland. I morse när jag läste tidningen kände jag mig som ett riktigt fossil. Jag blev nämligen upprörd över en annons som förkunnade att det skulle vara en Pettson & Findus barnteater på Konsert & Kongress på långfredagen av alla dagar! Jag inser hur hopplöst mossigt, omöjligt och ologiskt det är att försöka värna långfredagen. De flesta skulle väl inte ens reagera på att det var något konstigt med det här. Men jag har jättesvårt för det. Man kan umgås, skratta, leka på långfredagen, det gör mig ingenting. Men att gå på bio, teater, gå ut coh "festa" o s v det funkar bara inte i min begreppsvärld. Ja sån är jag. Men jag tillhör väl en utdöende art.