Valtider

Idag har jag varit och röstat. Det blev ett svårt val mellan Piratpartiet och Sverigedemokraterna. Nävars, nog för att jag blivit idiotförklarad flera gånger om idag, men så illa är det ändå inte. Det var ett ganska enkelt val.

Det känns ju inte så märkvärdigt egentligen, några lappar i olika färger att stoppa i kuverten, kanske ett kryss någonstans (ja, jag satte faktiskt ett kryss) och sen är det klart. Man glömmer lätt hur stort det faktiskt är att vi lever i en väl fungerande demokrati. Det är alltför många människor i världen som inte gör det. Så om man inte ser något annat skäl att gå och rösta kan man göra det i tacksamhet över att det land vi lever i fungerar så bra som det faktiskt gör, även om det händer att vi gnäller och klagar. Ibland med all rätt.

Däremot är jag ingen valdagsromantiker, det är inte ett dugg viktigt för mig att man ska rösta en speciell dag. Kanske är det en generationsfråga, jag vet inte. Dessutom jobbar jag på söndag så då är det skönt att inte behöva ge sig iväg på ytterligare en grej. Jobbar förresten. Det finns de som förfasar sig över att jag har skrivit i min profil att jag arbetar som präst. Usch och fy, detta är uttryck för en simpel ämbetssyn. Man är präst. Punkt slut. Faktum är att jag oftast använder just det uttrycket, att jag är präst. Men ibland säger jag att jag arbetar som präst och för mig ligger det ingen som helst värdeskillnad, eller innehållsskillnad i de olika uttrycken. För mig är det självklart att jag är präst hela tiden även om jag inte arbetar hela tiden. Men har man inget bättre att komma med så kan man ju alltid märka ord… Och om man ska vara petig, vilket dessa personer tydligen tycker att man ska vara, så är det egentligen en bättre beskrivning att säga att man arbetar som präst, för det förutsätter ju att man är präst. Däremot är det inte alla som är präster som arbetar som det. Det finns präster som arbetar som lärare, reseledare, läkare, eller som inte arbetar alls.

Nåväl, nu kom jag visst bort från ämnet. Valtider var det ju jag skrev om. För det är ju inte bara riksdagsvalet som är på tapeten. Nästa torsdag väljer vi en ny biskop i Linköpings stift. Jag tycker nog att det valet känns lite mer spännande, i betydelsen ovisst. Och jag tippar att det kommer att krävas en andra valomgång, vilket innebär att det kommer att dröja tills mitten av oktober vem det blir som blir vår nya biskop. Vilka kommer att gå vidare månntro? Jag har ju min favorit, Martin Modéus, och om inte han går vidare så hoppas jag innerligt att Peter Lundborg gör det. Men vem det än blir av de fem tänkbara kandidaterna så ska det bli väldigt roligt att se vad det kommer att innebära, och jag önskar den personen allt gott i sitt uppdrag.

Små val och stora val, mina egna och våra gemensamma, alla handlar de om framtiden som vi får möta med nyfikenhet och förväntan.