Så har Åtvidabergs alldeles egna Sverigedemokrat Bertil Jonsson yttrat sig i kommunfullmäktige. Om detta kunde man läsa i Corren igår den 1 april. Tyvärr, eller ska jag säga som vanligt, finns inte artikeln på Correns hemsida. Och tyvärr har min man i sin flitighet redan lämnat tidningen till återvinningen. Därför kan jag inte alldeles korrekt återge vad tidningen rapporterade. Men Jonssons tangegångar gick i stort sett ut på två saker, att ensamkommande flyktingbarn inte skulle få modersmålsundervisning, och att invandrare ska lära sig svenska seder och bruk, och ta till sig "svenska" värderingar. Framför allt är jämställdhet en svensk värdering som man är tvungen att ta till sig om man ska leva här. Det är ju långt ifrån första gången man hör den gamla tankegången, och den gör mig lika trött varje gång. Vad har Jonsson m fl tänkt göra med alla svenskar som inte har sina rötter i ett annat land, och som inte lever jämställt, som diskriminerar människor i sin omgivning, som inte tar ansvar för hem och familj o.s.v. Ska de utvisas till Afghanistan? Eller är det bara de som har ett arabiskt efternamn som ska bevisa att de lever jämställt? Och vad är jämställdhet egentligen?
Nåväl, i dagens tidning bemöter vännen och centerpartisten Johan Knutsson det resonemang som fördes på fullmäktige. Olyckligt nog kunde han inte vara med på sammanträdet, annars är jag säker på att det blivit en spännande debatt. Inte heller den artikeln finns (än så länge) på nätet.
Att Sverigedemokraterna fått plats i politiken på olika nivåer kan vi inte göra något åt och deras företrädare ska behandlas som alla andra. Min förhoppning är dock att deras närvaro leder till att vi som lever i Sverige verkligen får fundera på hur vi ser på våra medmänniskor, hur vi formulerar vår invandringspolitik och vilka värderingar vi vill förmedla till våra barn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar