Om varicella och parousin eller Det gäller att ta med allt i beräkningarna

I min ungdom umgicks jag under en kort tid som tyvärr fick ganska långvariga konsekvenser, med människor i Livets ord-kretsar. Det finns mycket att säga om den tiden men det tänker jag inte göra här. Men jag kom att tänka på de där människorna häromdagen. De hade ett annat sätt att förhålla sig till Jesu återkomst än vad jag var van vid från min traditionella svenskkyrkliga miljö. Jag upplever i alla fall inte att det är något hett ämne för så många svenskkyrkliga präster och teologer. Visst bekänner vi att Jesus ska komma tillbaka och döma levande och döda, men det är inget vi pratar om särskilt mycket eller särskilt ofta. Och när vi pratar om det så är det underförstått att det är något som ska hända i en synnerligen avlägsen framtid. Inte så nytestamentligt kan man tycka, men så upplever jag det i alla fall. Nåväl, Livets ord-vännerna hade en helt annan inställning till Jesu återkomst. Vad de än planerade för, om det så var en skidresa på sportlovet eller en evangelisationskampanj på skolan, så lade de alltid till orden "...om inte Jesus har kommit tillbaka innan dess." Jag vet inte om de verkligen tänkte att Jesus kunde komma vilken dag som helst, eller om de bara var upplärda att säga så, men det fascinerade mig på något vis.

Varför kom jag nu att tänka på detta? Jo, just nu härjar varicella-viruset, det som orsakar vattkoppor. Under vintern har jag via facebook sett hur det verkar vara en nationell vattkoppsepidemi, ungar överallt drabbas av detta lömska prickar. Så även på mina barns förskola. Idag räknade jag ut att minst sex familjer på förskolan, och därmed ännu fler barn, under den senaste tiden har eller har haft vattkoppor. Och med den långa inkubationstiden vet man ju inte när det är dags, vem av de redan sjuka som kan tänkas ha smittat mina små troll. Eller om de är smittade överhuvudtaget. Så när jag planerar framåt på jobbet eller privat, har jag kommit på mig själv med att hela tiden tillägga "...om inte barnen har fått vattkoppor innan dess." För visst kan det ställa till det, vill det sig illa handlar det om flera veckors vabbande, och det finns naturligtvis också en oro för hur hårt de kommer att drabbas av sjukdomen. Och här står jag, snart på väg att åka till Berlin med konfirmanderna, sedan väntar hela påskruschen, sedan en veckas semester då jag och barnen ska till mamma och pappa, sedan kommer min student som jag ska handleda, sedan drar det igång med konfirmationsförberedelser och sedan.... Ja, alltid är det något och barnens sjukdomar kommer väl aldrig lägligt.

Frågan är bara vad som händer först - hinner barnen få vattkoppor innan Jesus kommer tillbaka. Den som lever får se.