torsdag 28 april 2011

Skolavslutningsmorr. Och det är bara april. (Uppdaterad, nu med länk)

Fick ett mail med information från domkapitlet idag. Det hade gått till alla präster i Linköpings stift så jag tänker att det under dagen är fler än jag som har ilsknat till. Jag hoppas i alla fall att det är fler än jag. Det handlade om skolavslutningar i kyrkan. Två gånger om året ska ju detta vändas och vridas på och knappt har debatten efter julavslutningen lagt sig innan det är dags att börja gaffla om sommaravslutningen. Problemet är det gamla vanliga. Får man ha skolavslutning i kyrkan? Är det förenligt med skollagen? Vad får avslutningen innehålla, och vad får den absolut inte innehålla?

Det mail som nu har kommit gör mig trött och sur. För om ett mail överhuvudtaget ska skickas ut från domkapitlet vill jag att det innehåller riktlinjer, uttalanden, rekommendationer som vårt domkapitel har kommit fram till utifrån gällande lagar. Inte som nu ett hopplock av citat från olika håll. Här finns utdrag från skollagen, ett två år gammalt uttalande från kyrkokansliet och följande lilla, ja vad ska jag kalla det? Uppmaning kanske?

Justitieombudsmannen, JO, har - efter att ha prövat en anmälan från en privatperson efter ett beslut om att en skola skulle ha sin avslutning i kyrkan - slagit fast att Skolverket har utarbetat ett PM avseende skolavslutning där det bl.a. står att om avslutningen utformas med tonvikt på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron och om det inte förekommer några religiösa inslag kan avslutningar ske i kyrkan. Möjlighet finns till befrielse i undantagsfall. Det sägs därför att det är viktigt att skolan informerar elever och vårdnadshavare om hur skolavslutningen kommer att utformas.

Skolverket skriver:
Om skolavslutningen är obligatorisk för eleverna är det en del av utbildningen och därmed ställs samma krav på skolavslutningen som gäller för undervisning i skolan. Skolan bör därför utforma en skolavslutning så att varje elev kan delta och så att inte eleverna utsätts för ensidig påverkan för den ena eller den andra trosinriktningen. Utgångspunkten är således att alla elever ska kunna delta i en skolavslutning. Det är viktigt att rektorn har kontroll över avslutningens innehåll och utformning.

Skolinspektionen har ansett att detta var OK:
Avslutningen hölls i en kyrka, en präst höll tal, man sjöng den traditionella "Den blomstertid nu kommer" men det förekom ingen bön, ingen trosbekännelse, ingen välsignelse eller andra religiösa inslag. Tonvikten låg på traditioner och samvaro.

Utifrån detta vill jag säga: Om skolan vill ha sin avslutning i kyrkan för att det är en fin lokal, så är det helt ok för mig. De kan få hyra eller låna kyrkan på samma sätt som vi hyr/lånar ut den till konserter m.m. som exempelvis kommunen ordnar.

Vill skolan att en präst ska närvara så tänker jag inte be om rektorns tillåtelse att tala om Gud, och jag kommer absolut avsluta med välsignelsen. Punkt och Amen. Så länge man kan säga att alla barnen ska sjunga Den blomstertid nu kommer och därmed förvänta sig av dem att de aktivt ska sjunga om Guds godhet, så tänker jag inte låta bli att be om Guds välsignelse över dem. Det är inget de själva aktivt behöver delta i, och vem vet, jag kanske ber om Guds välsignelse över dem varenda dag utan att de ens vet om det. Kränkande, eller hur?

Nu märker jag här att jag verkligen har ilsknat till, och jag vet inte vad som gör mig mest arg, själva frågan i sig, eller det sätt som detta mail är skrivet. "Skolinspektionen har ansett att detta var ok..." Betyder det att detta är ramarna för vad vi får göra? Och vems är ansvaret? Mitt eller rektorns? "Det är viktigt att rektorn har kontroll över avslutningens innehåll". Jaha, men om jag anser att skolan utformar en avslutning som helt går emot kyrkans värderingar vad gäller människosyn, med sina hysterisk många stipendier till de "duktiga" eleverna, vad ska jag göra då? Klaga hos skolverket? Jag tror nog att den biten är mer skadlig och kränkande än välsignelsen.

Jag brukar tänka att det är tur att man blir arg ibland så att man känner att man lever. Och just nu är jag i allra högsta grad levande.

20110505: Idag såg jag på stiftets hemsida att samma "information" som vi fick i mailet, finns där. Så läs själv.
Nu är det snart dags för skolavslutningar igen... - Svenska kyrkan - Linköpings stift

2 kommentarer:

  1. Jag tycker det är är en svår fråga som går att vrida på ur många perspektiv. Egentligen tycker inte jag att skola och kyrka hör ihop. Många skolor har inte heller den här traditionen. Lokalen kan hyras om det behövs plats utan präst. Det är en festdag då alla elever ska känna sig välkomna utan att "hindras" av religion. Allt det här går enkelt att lösa, men så har vi alla de skolor som traditionellt har firat sina skolavslutningar i kyrkan. Och dessutom handlar det här mycket lite om rationella argument. Skolavslutningar är laddade med känslor, minnen och traditioner.

    Jag vet inte om kyrka kan inta positionen: om prästen inte får välsigna får ni inte komma in och fira är. Det känns inte som svenska kyrkan. Skolavslutningen är för många barn den enda kontakten med kyrkan över huvudtaget. Genom skolavslutningar, visserligen med få religiösa inslag, får barnen positiva minnen till vistelser i kyrkan som också kan göra att det är en plats men kan tänka sig att besöka igen. Jag förstår att detta inte är ett skäl gott nog för en präst, men jag försöker bara ge fler perspektiv. det är ju dessa minnen som gör att folk vill fira i kyrkan. Att sjunga den blomstertid ses inte som en hyllning till Gud av de allra flesta som sjunger den, liksom julafton firas av många men av få som en högtid för Jesu födelse. Vi har religiösa inslag i vårt beteende och kultur som inte längre av gemene man kopplas till kyrkan eller Gud. Vi har en föeställning om hur ett bröllop ska se ut, därför gifter vi oss i kyrkan, inte för att vi vill uppfylla ett sakrament. Vi har en föreställning om hur en skolavslutning ska se ut och den vill vi bevara men samtidigt inte utestänga människor från denna, som de flesta tycker, underbara sommarfestdag. Många föräldrar vill se sina barn fira skolavslutningar på ett sätt som de känner igen sig i. Jag tror många skulle bli besvikna om kyrkan väljer att stänga sin portar om inte Gud och välsningelsen får förekomma. Dessutom finns ännu en risk: om inte kyrkan blir syndabocken blir de barn och föräldrar som "avviker" det, familjer med en annan religiös övertygelse. Vem har inte hört de argumenten "Nu får vi inte ens fira skolavslutning i kyrkan på grund av dem". På den här arenan måste skola och kyrka hjälpas åt att balansera. Det är inte optimalt, men jag tycker att debatten är mer komplicerad än vad den vid första anblicken kan verka.

    Apråpå stipendier så delar vår skola ut det med tydliga motiveringar där allt möjligt lyfts fram, ibland räcker det att vara folkbokförd i ett visst härad. Så länge skolan sätter betyg och därmed tydligt visar varje dag vilka som är duktiga och inte tror jag inte skolverket tycker att det är fel att av olika skäl lyfta fram vissa elever. Men betygsdiskussionen lämnar jag till en annan kväll.

    Karin

    SvaraRadera
  2. Ja Karin, frågan är verkligen komplicerad och jag är alldeles för trött nu för att skriva ett riktigt bra svar.
    Jag är själv inte uppvuxen med skolavslutningar i kyrkan och har svårt att se kopplingen.
    För mig får skolan gärna vara i kyrkan utan präst om de vill, men ska jag vara där vill jag få lov att vara präst.
    Jag är mycket väl medveten om att de här diskussionerna på en del håll har uppstått då prästen har gått långt över gränsen för vad som är lämpligt i sammanhanget. Det är mycket olyckligt.
    Jag håller med dig i syndabocksargumentet. De som hårdast argumenterar för att skolavslutningarna inte ska vara i kyrkan, är inte de som tillhör en annan religion.
    Jag har varit med om flera ritualer i samband med skolavslutningar som varit kränkande mot elever. Vad sägs om att de som slutar sexan ropas upp med namn, och får applåder, utom vissa som möts med bu-rop, eller rent av tystnad. Ändå fortsätter skolan med samma ritual varje år. Då kan jag som präst känna att jag har ett ansvar för vad som sker i kyrkan, men jag har ingen möjlighet att påverka skolavslutningens utformning. Jag förväntas bara vara där. Det är jättejobbigt.
    Men som sagt, vi får fortsätta diskussionen en annan kväll. Eller dag, kanske.

    SvaraRadera