Man vill ju inte anställa "en sån"

Ibland vill jag bara skrika. Ibland gör jag det också, men oftast behärskar jag mig. Idag var det dock svårt. På Kyrkans tidnings hemsida läser jag om hur en kvinnlig präst DO-anmält en församling där hon sökt jobb. Hon menar att hon inte fått vikariatet pga att hon är homosexuell. En utförligare artikel hittar jag på svd.se Den dåvarande kyrkoherden lär ha sagt

"att prästen var trevlig men att han visste att hon var "en sån”, och dessutom öppen med det. När den stiftsanställda undrade om kyrkoherden syftade på att prästen var homosexuell blev svaret att han lovat ledningen att ingen ”sån” skulle komma dit, och han uttryckte oro över att prästen skulle bo med sin flickvän i prästgården och att hon skulle undervisa konfirmander."

Om detta stämmer så är det ju så upprörande att jag inte vet var jag ska ta vägen. Vad, exakt vad, är problemet med att en homosexuell präst har konfirmander? På vilket sätt är det överhuvudtaget intressant vad en präst har för sexuell läggning?

Men det slutar inte här. På kyrkans tidning har artikeln fått kommentarer som gör mig ännu mera beklämd. Där hojtar man "Gud välsigne pastoratet" och "Synden ska inte ta plats i prästgårdarna".

Vissa dagar får man kämpa lite extra för att bevara hoppet om människan och om kyrkan.