Idag har jag plockat bort en del av julen. Tomtarna har fått krypa ner i tysta vrårna igen. Kvar finns någon ängel, ljusstakar och de "juligare" dukarna. De får nog vara kvar nån vecka till. Men jag har också glatt mig åt lite nytt som kommer att få mig att längta till nästa jul.
Över nyår hade jag en veckas ledighet som vi tillbringade hos mina föräldrar. Där lämnade vi också barnen en natt och for till Malmö, bara maken och jag. 35 timmar bara vi två. Vilken lyx. Det har inte hänt sedan vi fick barn för snart sex år sedan. Och tänk vad mycket en så relativt kort tid kan betyda.
I Malmö bodde vi på ett jättemysigt hotell med jacuzzi i badrummet och frukost i källarvalven. Det kan verkligen rekommenderas. Vi åt på en indisk restaurang i lugn och ro. Vi gick på museum och vi shoppade. Det ska väl erkännas att vi mest handlade kläder till barnen, men en sak köpte vi till oss själva, nämligen denna fantastiska ljusstake.
Vi fann den i ett skyltfönster på väg hem från restaurangen och bestämde oss för att vi måste gå dit och köpa den direkt dan därpå. En alldeles kristen ljusstake, med jesusbarn och allt. (Mina "vänner" i Jehovas vittnen skulle väl rynka på näsan. De tre vise männen är ju skumma typer, som dessutom följer en stjärna som alls inte är tänd av Gud utan av Satan själv.) Jag bara längtar tills jag får ta fram den nästa vinter. Men när jag nu packade upp den här hemma så fann jag att den var fiffigare än fiffigast! För själva ljushållardelen var lös, så om man vill kan man använda bara "silhuetten". Himla käckt!
Att ljusstaken är svensktillverkad gör inte det hela sämre. Man ska ju handla närproducerat. Samma "motiv" som finns på ljusstaken, finns på fler produkter, t ex servetter (som jag också köpte) och disktrasor :-)
Det här är en vardagsblogg och helgdagsblogg om mig, mitt liv och min familj. Bloggen har fått sitt namn från en låt av Lars Winnerbäck. Med solen i ögonen har man skuggorna bakom sig. Det är en tanke som jag tycker om. Här skriver jag små tankar om sånt jag möter i min vardag. Saker som gör mig arg och saker som gör mig glad. Glimtar ur prästlivet och familjelivet och livet med ett barn som har diabetes. Jag skriver i första hand för mina vänner men vem du än är, så är du välkommen hit!
fredag 7 januari 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
riktigt snygg ljusstake!
SvaraRaderaLåter härligt med 36 h på tu man hand. Vi har hittills kommit upp i ca 12 h sedan barnen föddes, men storan är ju "bara" 3½ :-). Visst har vi varit ifrån dem, men då är det alltid på tillställningar tillsammans med andra.
Ev kan vi ha bott på samma hotell som ni när vi förlovade oss, men kanske finns många med källarvalv...