Skapelsens mysterium - om myggor och mindfulness

Du, Gud, jag tycker att du lyckades riktigt bra när du skapade himmel och jord och allt som lever och rör sig och är till. Det mesta är väldigt fiffigt uträknat. En del varelser vittnar om att du absolut har humor, andra hjälper oss att förstå att skönhet är ett i allra högsta grad relativt begrepp, och att den gamla klyschan att skönheten inte bara sitter på utsidan nog är ganska sann. Men ändå, det finns en del saker som jag inte riktigt förstår. Så här års är det ju lätt att tänka på myggorna. Är det så att de utgör en väldigt viktig del i fåglarnas kostcirkel? Skulle hela vårt fågelbestånd drabbas av allvarlig näringsbrist om det inte fanns myggor? Alltså, de får gärna suga mitt blod, jag är inte snål på det viset, och åderlåtning är ju en gammal beprövad hälsokur. Men måste det klia så förbaskat efteråt? Det känns som att det var en lite onödig detalj. Fast nu när jag har börjat med mindfulness och sånt så är det förstås ett ganska bra sätt att öva på att flytta fokus från det som är jobbigt. När det kliar som värst kan jag träna mig på att observera myggbettet utan att bry mig så mycket om det, och flytta min uppmärksamhet till något trevligt istället. Ja, det kanske var så du tänkte.