När vi var barn var LEGO-bitar fyrkantiga, mycket få specialbitar fanns och allt man byggde blev kantigt, pixlat typ. Idag består alla LEGO-modeller av ett oändligt antal specialbitar i olika former och färger och barnen blir lätt hämmade i kreativiteten. Så där ser det inte ut säger sönerna när jag byggger på mitt omoderna sätt. Men nu dras detta ytterligare ett steg längre. Nu vill barnen ha Minecraft-LEGO. Svindyra paket med fyrkantiga bitar för att bygga pixlade modeller. När jag säger att det är att gå över ån efter vatten är jag dummast i hela världen. Hur skulle de kunna bygga Minecraft-hus och miljöer med alla tusentals fyrkantiga bitar de redan har?
Det här är en vardagsblogg och helgdagsblogg om mig, mitt liv och min familj. Bloggen har fått sitt namn från en låt av Lars Winnerbäck. Med solen i ögonen har man skuggorna bakom sig. Det är en tanke som jag tycker om. Här skriver jag små tankar om sånt jag möter i min vardag. Saker som gör mig arg och saker som gör mig glad. Glimtar ur prästlivet och familjelivet och livet med ett barn som har diabetes. Jag skriver i första hand för mina vänner men vem du än är, så är du välkommen hit!
måndag 3 november 2014
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar