Vår provisoriska altan
När vi köpte huset fanns en altan längs baksidan på huset. Tyvärr fick den offras för att vi skulle dränera runt huset vilket också innebar slutet för det mesta som fanns av blommor och rabatter. Sedan skulle ny altan anläggas. Det var ganska akut. äldste sonen var upprörd över att pappa hade förstört hans Bobbybana, och själv ville jag kunna ställa barnvagnen med lillebror på baksidan. Samtidigt ville vi inte göra en ny altan för tidigt innan marken hade "satt sig", och inte fanns det några pengar till avancerade byggprojekt. Vad göra? Jo, det fick bli en provisorisk altan, bestående av reglar som skulle kunna användas för ett framtida permanent bygge, och plywoodskivor. Sonen var övelycklig över att morfar kom och byggde en ny Bobbybana åt honom. Detta var för tre och ett halvt år sedan. Och fortfarande ser det ut så här.
(I normala fall har jag inte strykbrädan här, men en varm sommarmorgon kan det vara skönt att stå här i skuggan och stryka och lyssna på fåglarna)Yes, skivorna ligger kvar än och där tassar vi omkring rädda för att få stickor i fötterna. Det är förenat med livsfara att gå ut när det är blött för då är det eländigt halt. Men framför allt är det fult! Det enda piffiga här är väl vaxduken. Möblerna fick vi på köpet när vi köpte vårt förra hus. De fick flytta med hit. Visst vore det kul att ha nya snygga möbler men det känns liksom inte kul att ställa något nytt på den här "altanen". Som en gyllene ring i grisets tryne...
När vi la grunden till den nya altanen ville vi göra den större än den tidigare, så nu är den bredare och också byggd i vinkel så att vi ska kunna utnyttnja kvällssolen lite mer. Därför har vi nu också plats för den här
som allmänt går under beteckningen "Bröllopspresenten" eftersom det är vad det är. Den skulle kanske mått bra av att ha blivit inoljad någon gång under de nio år som gått sedan vi fick den. Ful. Helt enkelt ful.
I andra änden av den numera ganska stora (men fula) altanen ser det ut så här
Här förvarar jag blomkrukor, där står en gammal gräsklippare som aldrig används men som tydligen "kan vara bra att ha", jordsäckar som vi köpt för att det "var så billigt" men som sedan aldrig har använts till något, diverse cyklar, bråte och jox. Några blomsterarrangemang eller piffiga ljuslyktor har vi inte på vår altan för allt ser ju bara fel ut när själva platsen är så anskrämlig. Så även detta är ett skämshörn i vårt hem. Eller utanför vårt hem, kanske man ska säga.
Så vad hindrar oss från att fixa till det hela. Ja bortsett från de två allra mest uppenbara skälen - ekonomin samt att vi behöver en rejäl, saftig spark i häcken, så finns det ett annat litet dilemma. Vi vet nämligen inte riktigt hur den ska se ut, vilket material vi ska välja osv. Det är förstås i första hand bara ett svepskäl för att inte ta tag i projektet, men det finns faktiskt vissa frågetecken här. Vår tomt är nämligen väldigt skräpig. Förutom skogen tätt intill så har vi på tomten två stora tallar och ett lärkträd som tillsammans släpper ifrån sig enorma mängder barr, skräp och bôs (som vi säger i Halland). Och då funderar jag på om det är så fiffigt att ha en vanlig träaltan där allt det här åker ner mellan springorna, ligger och multnar och gojsar till sig och binder fukt. Man kanske skulle lägga en sån där mjuk grön balkongmatta rakt över alltihop istället. Så kan man bara ta en sväng med grovdammsugaren när det är för skräpigt. Tänk så skönt att tassa ut på en sån matta. Frågan är bara hur lång tid det tar för en sådan att torka efter regnet...
Nå nu ser det ut som det gör, ungarna kan ha Bobbyrace och måla med asfaltskritor och det funkar ju faktiskt. Om det bara inte var så fult...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar