Ett jämställt stift?

Detta är det första av två inlägg om jämställdhet som jag har klurat på under en längre tid. Nästa inlägg kommer att innehålla ett stort mått självkritik.

Linköpings stift har som ambition att bli det mest jämställda stiftet i Sverige. Detta presenterades vid överläggningsdagarna för präster och diakoner i höstas, och slogs upp på nytt härom veckan i ett reportage i bl a Radio Östergötland.

Det konstateras att det är fler män än kvinnor på ledande positioner och att kvinnor tjänar mindre än män på motsvarande tjänster. Detta ska förändras och förbättras. Gott och väl, men detta är det enklaste att åtgärda. Justera upp kvinnornas löner och inför könskvotering bland chefer och förtroendevalda - om det är vad man anser vara det viktigaste. För mig är jämställdhet något mycket mer, något annat än varannan damernas. Det handlar om hur vi bemöter varandra, hur vi talar om och med varandra, och om att alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter inte bara på pappret utan också i praktiken.

Jag tänkte ge några förslag på vad vi behöver arbeta med.

• Identifiera och avslöja typiskt manliga och kvinnliga härskartekniker
• Bli medvetna om vad vi kommunicerar genom bilder och texter, i det fysiska rummet, på webben och i tryckt material
• Bli medvetna om vad vi signalerar i våra gudstjänster (Minns med förundran mässan som leddes av två präster, en man och en kvinna, men enbart mannen var liturgiskt klädd.)
• Sluta curla vissa medarbetare exv genom att städa upp efter dem på ett sätt man aldrig skulle göra för andra
• Sluta skydda medarbetare som inte gör sitt jobb
• Utrusta oss med verktyg att uppmärksamma "genusfällor". (Själv har jag återkommande efterfrågat fortbildning som berör genuspedagogik i konfirmandarbetet. Intresset från stiftskansliet har varit obefintligt)
• Finna mod och metoder att reagera när framför allt kvinnor förminskar sig själva, vilket ofta är ett större jämställdhetsproblem än män som tar för mycket plats.
• Påminna varandra om att jämställdhet inte bara handlar om manligt och kvinnligt

Listan kan göras mycket längre men om vi inte synliggör och hanterar de här frågorna spelar inte löneutjämning och kvotering någon roll.

Och en sak till. Om det ska hända något i församlingarna och om vi ska ha något som helst förtroende för dem som ålägger oss att arbeta med jämställdhetsfrågor, så måste det börja på stiftskansliet, i stiftsstyrelsen, i domkapitlet och på kurser och mötesplatser anordnade av stiftet.