Man ska dela med sig av sitt överflöd har jag hört. Vad passar då bättre än att jag, de hoppande grodornas mästare, delar med mig av mina pinsamheter. Så idag bjuder jag på en sådan. Det är alldeles gratis. Skratta med mig, åt mig eller inte alls. Det är ett fritt land.
Allhelgonahelgen är förbi, en fin helg i vår kyrkas tradition. Själv hade jag fem gudstjänster under helgen och jag ska erkänna att när vi kom fram till den femte så var jag på ett mänskligt sätt lite trött på att förkunna hoppet. (Nej, självklart tröttnar man aldrig på det, det är ju bland det finaste man kan göra, men det är precis som med kejsar Augustus och hans skattskrivning. Den står mig upp i halsen när man har läst julevangeliet på julens alla gudstjänster och andakter.)
Nåväl, vi firade en fin gudstjänst igår kväll och till slut var det i stort sett bara Vår fader och Välsignelsen kvar. När vi firar gudstjänster utan agenda brukar jag säga något i stil med "vi ber tillsammans Vår fader och vi finner bönen allra längst bak i psalmboken". Igår drabbades jag dock av ett större hjärnsläpp och hör mig själv säga "vi ber den bön som Jesus har lärt oss och vi finner Vår fader längst bak i psalmboken". Japp. Där sitter han. Längst bak i psalmboken och säger inte flaska.
Jag drabbades av sedvanligt fnissanfall och bad ansträngt Herrens bön. Sedan kände jag att jag behövde förklara mig. Då insåg jag att ingen annan hade lagt märke till min knäppa formulering. Det gjorde mig nästan lite besviken. Jag vet att jag själv hade fått svälja tungan, typ, om jag hade suttit i bänken och hört prästen säga något sånt. Well, that's me.
Idag har jag till allas stora lättnad haft ledig dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar