Jag vandrar genom intighetens land
med tomhet och vemod hand i hand.
I sanden bakom mig syns inga spår
och ingen vet vart vägen går.
Ett håglöst trampande dag efter dag
är allt som finns kvar av det som en gång var jag.
tisdag 23 juni 2015
Intighetens land
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)