Undrar om det händer för lite i ens liv när man får värsta kicken av att åka till återvinningen. Alltså inte bara till de där containrarna där man knölar ner gamla tidningar och ketchupflaskor, utan STOOOORA återvinningsstationen där man kan kasta skrivbordsstolar och gamla datorer.
Vi har ju en del skräp att ta av, det känner bloggens trogna läsare till. Det är nog ingen annan som skulle se skillnaden men själv känner jag mig otroligt nöjd när jag har proppat bilen full och kan åka iväg. Och när jag är på det humöret då får familjen passa sig för då ryker både det ena och det andra.
Nu har jag i alla fall tömt matkällaren på skräpet som samlat på sig sedan sist. Lyckades till och med få maken att göra sig av med en gammal skivspelare och en dvdspelare. Han har lite svårare än jag att skiljas från saker, kan man säga...
Bastun är däremot fortfarande full med påsar som ska till second hand-affären. Det gäller ju att samla grejerna på skilda håll så man inte blandar ihop påsarna.
Nästa vecka börjar det stora röj- och rensningsprojektet. Då kommer mamma och hälsar på och tillsammans ska vi angripa källaren med alla dess kartonger. Men en och annan garderob får sig nog också en omgång. Det gäller att passa på när man är på det här humöret. Håll i hatten, annars åker den i soporna!
Det här är en vardagsblogg och helgdagsblogg om mig, mitt liv och min familj. Bloggen har fått sitt namn från en låt av Lars Winnerbäck. Med solen i ögonen har man skuggorna bakom sig. Det är en tanke som jag tycker om. Här skriver jag små tankar om sånt jag möter i min vardag. Saker som gör mig arg och saker som gör mig glad. Glimtar ur prästlivet och familjelivet och livet med ett barn som har diabetes. Jag skriver i första hand för mina vänner men vem du än är, så är du välkommen hit!
måndag 27 september 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar